Welcome to the jungle

Nu är jag kungligt trött på hur mina grannar sköter köket.

Varje gång det flyttar in nya grannar försöker vi få till en köksordning som fungerar. Vi har provat köksregler, rullande köksschema, köksslavar... you name it. Men varje år faller det platt.

Varje gång har jag också provat nya metoder för att nå fram till de små liven. Jag har varit snäll. Jag har varit pedagogisk. Jag har varit tålmodig. Jag har varit sur. Jag har varit bestämd. Och det funkar aldrig.

Nu till våren när det kommer nya småttingar direkt från mammas sköte till lejonnästet korridoren tänker jag vara diktator istället. (De som hängt kvar här sedan tidigare får lyssna på mig vare sig de vill eller inte - jag råkar vara stamäldste här, nämligen.) Jag ska spänna blicken i dem och morra fram:

"Välkomna till verkligheten, kids. Här i hålan sköter vi oss själva. Det innebär att ni måste diska och hålla rent. Jominsann. Jag har några regler. För det första: när jag diskar, då diskar ni, och ni diskar varje gång däremellan också. Faktum är att innan ni ens funderar på att andas på ett bestick så diskar ni det. För det andra: när ni använt något och diskat det efter er, då ställer ni tillbaka det p.r.e.c.i.s där ni tog det. Vi förvarar inte tallrikar på era hatthyllor, under era sängar eller i era frysfack. Jag vill inte leta efter kökssaxen i grytskåpet eller efter en ren kastrull under soffdynorna. För det tredje: rör aldrig mina grejer. Jag tänker inte bli bestulen igen och därför lånar jag inte heller ut något igen. Skulle ni ändå glömma den här regeln och låna något från mig så att jag inte hittar det själv när jag behöver det, då får ni plikta. Vi snackar payback i natura. Inte sex, för det är jag så bra på så att ni kommer att ha bort mina grejer med flit. Oooh no, vi pratar om att ni betalar med pungkulorna eller äggledarna ifall min mixer försvunnit igen när jag ska göra min morgonsmoothie. Kroppsdelar försvinner om mina grejer försvinner. Capisce?!"