onsdag 14 maj 2008

Det där med utrikiska

Språkproblem schmåkproblem. Jag skulle kunna göra som min syster gjorde när hon var i Danmark första gången.

Visserligen var hon barn och inte längre än en hög med äpplen, men ändå. Jag får inte vara för kräsen med metodvalet.

Familjen var vid vattnet och gosade sig på familjevis. Pappa fiskade upp en sjöstjärna och lade den på en sten. Min syster var oerhört fascinerad av den och bestämde sig för att vakta den när pappa dök ner i vattnet igen.

Sagt och gjort. När så en liten dansk pöjk kom fram och ville ta med sig den fina sjöstjärnan reagerade min syster blixtsnabbt.

- Du får inte ta den. Den är pappas!

Pojken tassade iväg, bara för att återkomma sekunderna efteråt med samma avsikt.

- Hör du inte vad jag säger, den är pappas!

Plötsligt insåg min syster att hon ju faktiskt var utomlands. Han kanske inte förstår vad hon säger! Hon satte bestämt händerna i sidan och utbrast högt, tydligt och småsurt:

- Jag kan också utrikiska! AJ LAVV JO!

Sjöstjärnan var i säkerhet. Glada turister runt omkring log förnöjt åt det lilla svenska charmtrollet.

Jag är fullständigt övertygad om att jag kommer att få se samma reaktioner om jag gör likadant när en dansk kille tilltalar mig nästa gång. Eller...? Hm.

Inga kommentarer: