Kladdig sport, det där

Pappa tittar på fotboll medan vi pratar i telefon.

- Oh! En bicycleta en decimeter ifrån mållinjen!

- Vem kleta' på mållinjen? frågar jag förvirrat.

Ursäkta, jag hör som jag gör.

Hur gammal påstår ni att jag är, sade ni?

Inom vissa aspekter blir jag aldrig helt mogen. (Ledsen, mamma och pappa.)

Jag säger till exempel fortfarande att jag ska äta fjärtsoppa när jag ämnar inmundiga ärtsoppa. (Ja, det var ett väldigt medvetet drag att använda sig av lite mer formell svenska där på slutet.) (Funkade det? Fick jag tillbaka lite respekt nu?)

Bordsskick lärde jag mig tidigt, liksom att kunna föra konversationer på olika nivåer i olika sammanhang. Skulle jag exempelvis bli serverad ärtsoppa på en något finare middag, så skulle jag givetvis inte ställa mig upp på bordet och dansa tango mellan tallrikarna och hojta "ro hit mer fjärtsoppa då, så lakanen fladdrar inatt!". Möjligtvis om jag fått i mig lite för mycket punsch till soppan. Nejdå. Då skulle jag självklart, med ett belevat tonfall på rösten, säga: "tack, jag tar gärna lite mer av den underbara ärtsoppan". Eventuellt skulle jag till och med artikulera tydligt, kanske med lite knorr på r:et för att visa att jag minsann kan föra mig.

När killen jag dejtar bjöd på ärtsoppa med punsch sade jag inte heller att jag gärna ville äta fjärtsoppa med honom. Jag vet inte vad ni tycker, men jag kände att det nog inte skulle vara särskilt attraktivt. Och jag ville ju gärna fortsätta dejta honom.

Fast... jag kan nog inte lova att jag slutar säga fjärtsoppa.

Det leder ju till det. Faktiskt. Man kan lika gärna slänga med konsekvensen av intagandet av maten när man nämner rätten.

Fjärtar man så fjärtar man, liksom. Alla vet att man gör det av ärtsoppa.

Fjärtsoppa. Hihi.

Men mina örhängen är ju blå?

- Röstade du i senaste valet?

- Ja.

- Får jag gissa vad du röstade på? Jag tror du röstade på Miljöpartiet.

- Hurså?

- Du har grönt på dig. Jag är skitbra på att gissa så'nt.

Ja. Mina grannar är ganska sköna ibland.

Jag är inte alltid snäll

Jag tycker att den här reklamen är lite elak, faktiskt.

Bara för att jag är stor måste jag väl inte vara snäll hela tiden?

Går jag omkring och säger "är man liten och svag måste man vara omtänksam"? Nä, just det.

It's not a pizza-ster

När vi hade beställt pizza härom kvällen fick pappa ett varsel. Plötsligt sade han:

- Ringde det inte på dörren?

Han gick till dörren och öppnade den. Samtidigt som han gjorde det kom pizzabudet in på gårdsplanen.

Andra människor får varsel om olyckor, dödsfall eller giftermål. Min pappa får varsel om att pizzan närmar sig.

Hoppas att jag ärver den förmågan.