För Austen-nördar

Det här är bland det roligaste och bästa jag har sett på ett bra tag.

Sjukt bra idé!

De av er som känner mig vet att en av mina favoritböcker är Stolthet och fördom av Jane Austen.

Detta är alltså boken berättad som om det inträffade på Facebook. Fiffigt som sjutton!

Om man är korkad och lomhörd

"Hela världen är så underbar om man är korkad, tom och glad".

PUSS.

Råkade höra fel första gången jag hörde låten, när han sjunger:"Hela världens hunger samlad i mig". Jag hörde nämligen: "Hela världens ungar samlat i mig".

Det lät smått jobbigt, tyckte jag.

Hår upp nu, latmask!

Till de som envisas med att jag passade bättre i kort hår: jag kommer inte att klippa mig mer än nödvändigt. Mitt hår är numera ett oumbärligt verktyg i min hantering av mig själv. Jag sätter upp håret i tofs och använder det som vapen när jag ska övertyga mig själv att göra något (plugga, vakna, sluta snarka, skaffa ett liv, etc).

Såhär kan det låta när jag ska disciplinera mig:

- Gå och ställ in mjölken nu. (Jag är mjölkoholist. Jag tror att det uppstod som ett traumatiskt men efter att jag ramlat i mjölkgropen när jag skulle hjälpa K att mjölka.)

- Lägg ägg! Näver.

- Sluta tönta dig. Gå nu.

- Meeh... ooorkaaa...

- Menvafasen. Du var redan så lat så du drack direkt ur förpackningen. Gå och ställ in den.

- Och? Det kallas att vara SINGEL. Och dessutom hämnas jag på de grannar som snor mjölk av mig utan att fråga. Som straff får de smaka på mig också.

- Eeew, du är sjuk... nu ställer du in mjölken, ditt sjuka skrälle.

- ORKA!

- PSYCHO!

Sedan är det bara för mig att smiska mig i ansiktet med håret tills jag går med på att göra det. Hår i ögonen är speciellt effektivt.

Förstår ni nu att jag inte skulle klara mig utan långt hår?

Ljuvligt

Vaknade och trodde att jag frätskadat magen med drinkar under helgen som gått, men sedan såg jag grytan med rå blomkål som stod på datorbordet.

Härlig helg.

Mitt alldeles för stora ego säger mig att jag inte behöver förklara bilden egentligen, men okej då: det där är effekten av att ha sagt att jag sett G'n'R live 1993.

And the winner is...

Hur har det gått för er?

Jag vann.

Ynka 3 brats, visserligen, men en förstaplats är en förstaplats!

Antal rosa skjortor: 0

Antal backslicks: 4

Antal champagneflaskor på is: 3

Antal dyrkande brudar: oräkneligt

Nu sova. Pallade inte efterfest ikväll, har dansat sönder fötterna.

Brats-bingo

Helg!

Festa!

Sup mig snygg!

Ikväll vill jag spela brats-bingo! Håll span på backslicks och rosa skjortor! Jag tänker fanken vinna.

Kom igen, mathafakkas! Nu leker vi!

Självporträtt

Härom kvällen när jag promenerade till busskuren var vädret sådär vinterkyligt och härligt. Jag såg att kuren hade immat igen. (Som i alla brevnoveller vill jag påpeka att kuren på bilden inte har med berättelsen att göra. Den ska inte behöva känna sig utsatt.)

Inuti den stod en kille och målade en snopp i imman.

Jag hatar sådant.

Det är verkligen sjukt irriterande när någon hinner före en.

Han var ganska söt, så jag tänkte fråga om det var ett självporträtt. Tyvärr skämdes han visst när han upptäckte att han inte var ensam, så han gick runt och gömde sig på andra sidan av kuren tills bussen kom.

Oh, well.

Friday I'm in love

Så fort jag fick se filmförslagen i fredags visste jag att jag var kär. Det var filmatiseringar av Jane Austen-verk. Jag ville gifta mig med alla tjejerna på en gång.

Men så gör man ju inte.

Istället såg vi en av filmerna, åt godis, drack vin och pratade. Bland annat sa vi att dialogerna i filmerna (och böckerna) är så eleganta och att det är synd att man inte pratar så längre.

- Nej, idag är det snarare: "Äh, vafan, han vill vara kk"... (Självklart var det jag som sa så.)

Väntan på andra när man ska in på krogen kan bli lång, rentav förödande.

- Nej, nu får hon komma, annars blir jag nykter! utbrast en i sällskapet.

Helt plötsligt, inne på krogen, fick jag (och några av de andra) en lapp på axeln: Jag vill ligga med dig, ring mig. Om den gav resultat? Pff. Man är väl gentlekvinna.

Skönt sällskap. Batiksnubben och D:aren till trots, min favorit var ändå ormgrabben. Han pratade om tre ormar som åt på varandra och försvann i ett mörkt hål. Fortfarande förstår jag inget, men det spelar mindre roll. Vi är polers ändå, eftersom jag kan lyssna på Suede. Då diggar han mig. Nej, förlåt; han brinner för mig.

(Note to self: var inte med på "Jag har aldrig..."-leken. Det blir bara jobbigt när du får dricka massor av klunkar alldeles ensam.)

- Hennes ass ska hem till mig! ---> efterfest.

Efterfesten med goda drinkar och härligt sällskap varade till strax före åtta på morgonen. Sedan tog jag en solig promenad till Skägget. Varför inte, när man ändå är igång.

Jag är smått kär i alla som var med under fredagkvällen.

Ska nog fråga chans på alla. Till och med den där konstiga fransosen som försökte diskutera fransk musik med mig.

Nej, förresten. Lite måtta får det allt vara.

Och jag som bara skulle ta det lugnt...

That's me!

Sköne killen A kläckte ur sig denna fantastiska fras igår:

"Ingeborg - när du vill ha snuskigt roligt"

Oh yes.

Sär skrivning

Ibland är det sjukt roligt att läsa kommentarerna i olika bloggar.

Hälften av de som skriver kommentarerna verkar inte ha kännedom om det svenska språkets mest grundläggande regler.

Nyss läste jag en vacker kommentar på en rolig blogg:

"Du skriver verkligen medryckande. Super härligt!"

Uppenbarligen är det en bekant till bloggaren, med kunskap om hans alkoholvanor. Hur skulle personen annars kunna känna till att han super så härligt?

Märkt för livet

Förklara gärna en sak för mig:

hur kan jag helt plötsligt ha ett glittrigt svart kajalmärke på mitt pekfinger, när jag inte äger en glittrig svart kajalpenna, inte heller varit i närheten av någon sådan på ett bra tag och dessutom tvättade händerna alldeles nyss?

Vem är det som märker mig i smyg? Blir det olika färger varje dag, med olika innebörder?

Jag vågar knappt tänka på hur det blir när jag kliver utanför dörren nästa gång.

"Svart kajal, ta till höger. Du har blivit utvald att få vara levande måltavla vid diverse skyttebanor, iklädd en smått defekt, begagnad och svettig älgkostym. Röd kajal, ta till vänster. Du ska bli julkorv, det blir nackskott för dig. Lila kajal, gå rakt fram. Du ska få bli det lesbiska överraskningsmomentet i 'Den rätte för Rosing'."

Vet inte vilket av dem som vore värst.

Dra in magen

Krogen i helgen, alltså.

En lustig händelse inträffade.

Jag och två andra skulle gå en runda inne på krogen. Något som kan vara nog så svårt annars, men ännu svårare när det är bord alldeles intill baren och folk står vid dem och försöker beställa. Ska man gå förbi då så måste man tränga sig.

De två andra gick före. Jag skulle gå efter och konstaterade att jag inte skulle kunna ta mig förbi. Jag vände mig till de två som stod i vägen; en kille och en tjej. De verkade inte vänta på att beställa, så jag frågade artigt - med ett ursäkta, som sig bör - om jag kunde få komma förbi. Tjejen granskade mig uppifrån och ner. Därefter svarade hon:

- Nä. Vi är nog lite för tjocka.

Fagerlund vad sur jag är på mig själv nu. Vanligtvis är jag kaxig och uppkäftig, men den här gången mumlade jag bara fram ett okej och vände om. Halvvägs bort stannade jag till och tänkte att jag var tvungen att kolla tillbaka, för det kunde inte ha varit på allvar som hon gjorde så. Tyvärr tänkte jag för gott om henne. Jag fick se henne återge det för killen, som skrek ut "fy fan vad du är bra" och gav henne high five.

Hade min hjärna funkat så hade jag givetvis svarat henne ungefär såhär:

- Ja, jag ser att ni är ovanligt tjockskalliga men flytta era patetiska rövar i alla fall, är ni snälla.

Skit.

Nåja. Ingen kan väl klandra mig?

Vem som helst hade väl blivit chockad över att ha sett två mellanstadieelever som lyckats lura sig in på krogen.

Stryk ska jag ha

Note to self:

nästa gång du tuperar, rufsar och sprayar håret bör du reda ut det innan du hittar på aktiviteter som gör håret ännu mer tilltrasslat.

Aj som.

Skrämmande roligt

HG-stämpeln försvann i duschen. Det måste betyda att helgen nästan är över.

Temat i fredags var alltså "fredagen den trettonde/halloween".

Först hade jag tänkt klä ut mig till ett lik, men jag kom på att jag då lätt kunde bli misstagen för en helt vanlig student, och det vore ju onödigt när man lagt ner så mycket jobb. Istället försökte jag mig på att vara smått zombie. Jag målade ansiktet grått, fixade svarta (insjunkna, om jag får säga det själv, tackar) ögon, förstärkte knullrufset till ojämnt tuperat nyvaken död-fräschör, och drog på mig svarta stövlar, svart kjol, svart spetsblus och en lång, svart sammetsrock.

Värdinnan A hade klätt ut sig till vampyr och var riktigt cool. I övrigt fanns det ett troll och en svart katt, samt ett snyggt lik. Några hade inte klätt ut sig, men så blir det ju ibland. Lägenheten var ruskig. Det var spindelnät och spindlar lite varstans, toan var mörk och hade småkryp överallt (jag, som är så överförtjust i spindlar, var speciellt glad över att se ett flertal av dem krypa upp ur badkaret), den mysiga tjejen ur The Ring kröp ur tv:n, man klev på en A-brunn så fort man kom in, det var spöken vid fönstret, sofforna och borden var överdragna med mörkt tyg och belysningen var dämpad. Musik ur skräckfilmer spelades. Självklart låg det nycklar på bordet. Det var äckliga kryp i godisskålarna. Värdinnan bjöd på bål med spindlar i, som serverades ur en hink som stod på en krossad spegel. Detaljerat och otroligt häftigt!

Stämningen var på topp, som man brukar säga, och det var kul att dra till HG. Visserligen var jag den enda på hela stället som hade grått ansikte och frisyren som Gud glömde, men det är ju bara bra att stå ut i mängden. Kanske inte när man glömmer bort att man ser ut som man gör och försöker sig på ett ragg-leende mot en söt kille så att han ryggar tillbaka, i och för sig, men det är smällar man får ta.

Jag friade till någon. Som vanligt. Tyvärr kommer jag inte ihåg vem eller hur resultatet blev, men om ni ser en kontaktannons där en kille söker sin blivande zombiebrud så får ni hojta till.

Fredagens Bojjan-citat:
"Om man står intill ett par som hånglar och de envisas med att trycka sina rövar mot en, räknas det som att man deltar i en trekant då?"

Fredagen den trettonde

Hallå, du som bor ovanför mig!

Du. Kan. Inte. Sjunga.

Ållrajt?!

Hur ska man kunna koncentrera sig på att klä ut sig till ett lik inför kvällens fest när det låter som om det pågår en rituell julslakt alldeles ovanför en.

Det kanske det gör, i och för sig.

Snart droppar det ner blod på mig.

Tur att jag ska på "fredagen den trettonde/Halloween-fest" då.

Jag behöver en stor, lång kram.

Fyra personer har sagt att de läser min blogg.

Det är faktiskt hela fyra kramar.

Snälla?

Ursäkta, vad är det som gått snett?

Allvarligt talat, hur tänker ni?

"Försäkringskassan anser att det är pengar som ska ses som en pension för arbete utfört i gettot. Reglerna säger då att hennes svenska pension ska reduceras." (Citatet är hämtat från artikeln jag länkat till.)

Jag har en känsla av att de som bodde i gettot och tvingades att jobba där inte riktigt såg det som ett arbete de valt själva. Hur menar de att det gått till? Vanligtvis ansöker man om ett jobb, genomgår arbetsintervjuer och får visa att man klarar av jobbet och verkligen vill ha det. Tror de verkligen att det är så det gått till? Att de som tvingades att bo i getton själva valde det och valde bland jobben som fanns där?

"Hej, jag såg er annons och jag är intresserad av platsen som gatsopare i gettot. Jag tycker om att bo under miserabla förhållanden och att klumpas ihop med människor jag inte känner eftersom vi har samma ursprung. Jag tycker att det ger en viktig känsla av gemenskap och den för jag med mig till jobbet. Framförallt gillar jag ett jobb där det händer mycket och där jag aldrig riktigt kan vara säker på vad som ska ske. Skulle jobbet avbrytas av att någon blir bortförd eller nedslagen så är jag genast framme och sopar undan bevisen, så att säga. Spänning framför allt. En oviss framtid ger ju bara en kick och då får jag mer energi till att sopa. Välj mig!"

Folk är verkligen konstiga. Försäkringskassan är ännu konstigare. De som skrivit regelverken som Försäkringskassan följer är mest konstiga. Folk som jobbar på Försäkringskassan och tolkar reglerna är i en klass för sig.

Allt för en flaska ketchup

Kassakön på Hemköp. En äldre man, typ övre medelålder, står framför mig. Framför honom står en kvinna i ungefär samma ålder och plockar upp sina varor på bandet. Det går lite långsamt, eftersom hon tar upp varorna från sin korg som hon placerat på golvet. Mannen blir tydligen irriterad och ställer sin ketchupflaska på det rullande bandet. Det är hans enda vara.

- Men... säger kvinnan. Jag är ju inte färdig? Jag har inte ställt upp mina varor.
- Nähä, men då är du väl för långsam!

Därefter följer en fascinerande strid. Hon flyttar undan den och tar upp någon mer vara, han ställer tillbaka den så att den åker fram igen. Så gör de några gånger, tills kassörskan slutligen tar flaskan och ställer den åt sidan. Ganska underhållande.

När han själv betalat sin ketchupflaska går han ut till en CP-skadad kille, som sitter i rullstol. Tydligen känner de varann, för mannen håller på att rätta till något med klädseln på killen.

- Men du har ju ingen koll alls! säger mannen högt till killen.
- Skojar du?
- Nej, jag skojar inte! (Väldigt irriterat tonfall.) Jag har slutat skoja med dig!!!

Snälla, kan inte vi bli bästisar? Du verkar så himla mysig på något sätt.

Annars är jag visst inte alls normal

A säger:

du kan ju alltid söka som husmodell

inte för jag vet vad det betyder

Bojjan säger:
är det en roligare version av husmus? typ att man får bo i butiken, blir matad med ost ibland i utbyte mot att man får modella deras kläder?

Annars är jag helt normal

Bojjan säger:
vad är det för stil att logga in när jag dreglar över bilder på alex skarsgård? du täckte honom med din inloggningsruta! skämmes!

Jag måste vara störd på något sätt.

What a bitch

Min favvodiskho har varit ockuperad i typ en vecka nu.

Jag vill stå där och diska, så jag lekte sur gammal kärring igen (det är jag bra på att leka eftersom jag i jämförelse med de små liven faktiskt ÄR en sur gammal kärring) och skrev ett tydligt budskap på infotavlan:

"DO THE DISHES."

Sedan tänkte jag att jag skulle visa mig lite smått sympatisk ändå och inte bara vara den som springer efter alla och kastar navelludd på dem när de lagt undan mina köksredskap, så jag lade till ett "PLEASE".

Igår såg jag att någon till svar hade skrivit "B's friend L was heeeereeee".

Det måste ju ha varit ett svar och inte ett klotter som absolut inte hade med saken att göra, för det stod precis under det jag skrivit (ja, jag brukar kolla på CSI så jag kan se ledtrådar).

Idag ska jag klottra dit: "And left all the dirty dishes behind her? What a bitch."

Om jag inte har något vettigare för mig.

Typ att samla mer navelludd till min arsenal.

Spooky

"Får jag k*a med dig även om jag är ett spöke?"

Men jösses Amalia, vem sjutton säger något så dumt till en annan människa? Va?!

Jaså, var det jag.

Förvånar mig inte.

Säkert

Jeez, jag är för gammal för det här...

Alldeles nyss hördes höga tjejskrik från allrummet. Det lät inte roligt, så jag gick ut för att kolla vad som hände (jag är kanske töntig, men jag blev skrämd av skriken).

Min nya granne kommer ut ur rummet, med en stor hjälm på huvudet. Efter henne kommer en kille.

- Eh, hej... skrämde vi dig? E heter jag. Det var inte meningen att skrämmas... vi bara testar hur stötsäker hjälmen är.

Såklart ni gör.

Avancerad teknik

Nog för att det sägs att studenter som nyss flyttat hemifrån är värdelösa på att laga mat (och det har jag märkt under min tid här i korridoren), men vissa saker borde ändå kännas rätt självklara även om man är en nybörjare...

Igår fick jag glädjen att andas in den underbara doften av brända popcorn i mina stackars näsborrar igen. Det är inte roligt när den sprids in i ens rum så man tvingas vädra och ligger och huttrar som en gris i en snöhög när man ska sova.

Fem popcornincidenter har inträffat här, inklusive den igår.

För sjutton gubbar, det är micropopcorn! Inte en femrättersmiddag!

Trots allt pluggar de fysik, matematik, maskinteknik och grejer. Så du ska alltså utveckla ett nytt sorts säkerhetssystem för järnvägstrafik, sa du? Är du verkligen säker på det? Jaha, men jag skulle i så fall bli glad om du lärde dig att hantera en mikrovågsugn först.

Städat utseende

I ett anfall av plötslig energi bestämde jag mig för att storstäda.

Jag tillhör en liten, dessvärre krympande, skara som faktiskt gillar att städa. Många gånger har jag till och med fått städa hemma hos kompisar, för de vet att jag tycker om det.

Likt en hemmafru från femtiotalet nynnade jag lite medan jag dammade och fejade. Dags att hämta korridorsdammsugaren och köra hårt.

Problemet var att den inte startade, oavsett hur många gånger jag än försökte.

Eftersom jag varit bortrest väldigt mycket på sistone så har jag inte så stor koll på saker som hänt här i korridoren och därför bestämde jag mig för att ringa på hos M för att fråga om dammsugaren hade ett personligt problem med mig eller om det var så för alla.

- Ja, eeeh... jag har liksom inte städat så mycket... eeh... på ett bra tag... så jag vet faktiskt inte när dammsugaren gick sönder... du får inte titta in i mitt rum!

Mysigt.

Grinig och smidig som en elefant på anabola tvingades jag sopa mitt rum med kökskvasten.

Imorgon tänkte jag återgå ännu mer till mina rötter genom att hämta en hink och en gammal trasa och knäskura hela korridoren tills jag får skavsår, skurhänder och russinhud. (Är det vad man pratar om när man säger att någon ska ha, eller har, ett städat utseende?)

Or not.

Check

Underbart sällskap: check

Fotboll och tips: check

Dricka: check

Pussa på söta katter: check

Gosa med söt orm: check

Texas Hold'em: check

Allsång till G'n'R och Metallica: check

Fulsång till grymma låtar: check

Fuldans: check

Boxa på sandsäck: check

Skratta åt allt och inget: check

Armbrytning: check

Fjortisar som fular sig på bussen hem: check

Hatten är din & Ansiktsburk: check

Allt som behövdes för att göra lördagen helt suverän!