Att se på skräckfilm är ett bra sätt att hålla sig alert på, tänkte jag igår kväll. Strunt samma att jag är så lättskrämd, hur jobbigt kan det vara när man sitter i sitt eget rum i lugn och ro ? Borde till och med jag klara.
Några minuter senare var jag fullt uppe i skräckfilmen. Satt vid datorn för att kunna chatta lite samtidigt som filmen rullade. Filmbelysningen var på för att ge rätt stämning (visst låter det helt fantastiskt? Är väl ingen som behöver veta att det innebär att släcka sjuttiotalslampan i taket till förmån för en trasig skrivbordslampa i ett hörn av rummet så att det blir lite mer dämpad belysning) och det var riktigt ruskigt.
Plötsligt rörde sig något under datorbordet och jag hoppade till och pep ynkligt.
Sedan såg jag vad det var.
Min fot.
Jag blev alltså rädd för min egen fot när jag bytte ställning i fåtöljen.
Snabbt ersattes skräckfilmen av Casper - det snälla spöket.
Några minuter senare var jag fullt uppe i skräckfilmen. Satt vid datorn för att kunna chatta lite samtidigt som filmen rullade. Filmbelysningen var på för att ge rätt stämning (visst låter det helt fantastiskt? Är väl ingen som behöver veta att det innebär att släcka sjuttiotalslampan i taket till förmån för en trasig skrivbordslampa i ett hörn av rummet så att det blir lite mer dämpad belysning) och det var riktigt ruskigt.
Plötsligt rörde sig något under datorbordet och jag hoppade till och pep ynkligt.
Sedan såg jag vad det var.
Min fot.
Jag blev alltså rädd för min egen fot när jag bytte ställning i fåtöljen.
Snabbt ersattes skräckfilmen av Casper - det snälla spöket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar