torsdag 26 juni 2008

O sole mio

Studentområden töms på folk under sommaren. På sätt och vis är det skönt att kunna sova mer eller mindre ostört om nätterna, men vissa saker saknar jag.

Var är Operamannen?

Jag har inte behövt några konserter eller spelningar. Han underhåller mer än gärna.

Akustiken mellan husen är förvånansvärt fantastisk, kan jag meddela.

Jag hade hört honom ett par gånger utan att ha sett honom, och jag trodde att han bara var en full student på väg hem från HG.

Ack, så jag misstog mig.

En skön vinterafton, då jag lutade mig ut genom fönstret och samtalade med någon som skulle komma att bli min pojkvän, gick Operamannen förbi. Obekymrad inför omvärlden drog han av en pojkbandslåt inför våra förvånade uppsyner. Sedan stannade han, vände sig mot oss och frågade: "Hörde ni någon sjunga?"
"Ja..."
"Undrar vem det kan ha varit? Skumt."
"Mm, helskumt."

Därefter vände han sig om och fortsatte sjunga.

Halleluja-moment.

Inga kommentarer: